Blogg
Nicole Blomgren
De vackraste rosorna har taggar

Blast from the past.

Att vända blad är inte enkelt. Jag har haft problem med det. Jag kan faktiskt erkänna att det blir någon slags konstig rubbning i mitt system om saker inte alltid är som de har varit.

Ett exempel på detta var när jag i veckan tog en promenad ner till mitt gamla hus och blev smått frustrerad av alla förändringar som hade skett från det att jag lämnade det för ca 6 år sen till att jag kom tillbaka. Jag var hyperaktiv och glad men samtidigt så kände jag en sorg. Jag är ju skyldig mitt yngre allt det där jag svor till mig själv – en kompensation för alla de gånger jag har känt mig så ensam och utanför och inget hade direkt slagit in. Men hade jag mött mitt yngre jag ”Lil ’Nic” som jag kallar henne så hade hon blivit över exalterad över att ha en blogg som fler än hon själv läser där hon inte behövde hitta på historier utan folk vill ändå bara veta hur det går ändå och att ha blivit intervjuad och fotad av Expressen… OMFG! Hon hade börjat dela ut ännu mer oläsliga autografer till höger och vänster. Det var samtidigt en lättnad att se hur det faktiskt inte var så bra som jag trodde och snart flyttar jag igen!! Till en skola…. Say what?! Det gäller att vända bladet utan att tänka så mycket, bara sätta ett slut rakt av och fixa fram en ny vit helsida och börja skapa sin framtid. Jag gillar det där ordspråket som säger att det förflutna en gång var vår framtid. För mig betyder det att man kan skapa sig en bättre framtid med rätt verktyg. Ett av mina verktyg är att inte hålla tillbaka. Den glada spralliga Nicole måste ut igen och det måste hon ASAP. Livet är för kort för att sitta och ångra saker. Min framtid börjar nu minnena finns alltid kvar. De förändras aldrig men de som man trodde skulle komma till sitt bröllop och bära vackra klänningar och kostymer och allt annat klyschigt är inte ens vänner länge. De gick andra vägar och om man håller fast saker för länge så kommer det att göra ont. Greppet kommer att lämna röda märken i dina hand. Att vinka hej då är smärtsamt men alla hej och hej då som man får uppleva i sitt liv är en läxa i längden. Det kommer alltid nya människor in i ditt liv som har något med sig. Vissa saker kommer jag vara fortfarande tacksam över även när jag 82 och andra saker kommer jag störa mig på och tycka är fruktansvärda i mitt liv. Tack till de som har varit en del i mitt liv. Ni som har fått mig att skratta. Ni som har fått mig att gråta. Ni som har fått mig att älska, ni som har fått mig att hata. Ni som har fått mig att ogilla mig själv, ni som har fått mig att älska mig själv. Oavsett om vi tycker om varandra eller inte så vill jag tacka. Tack för att utan er hade jag aldrig varit den Nicole jag är nu.

Do what makes you happy

Nicole

 

Senaste inläggen.
Microwave 18 Dec
<3 10 Sep
Reko 19 Jun
I’m alive! 17 Jun