Blogg
Magnus Bromark
Kategori. Spara

Nya löften?

”Att ge löften är inte svårt – att hålla dem är det svåra”, sa ofta min mamma. Man kan lura sig själv ett tag men verkligheten kommer oftast ikapp. Nu är det 2017 och vi på Sparbanken kommer att informera mycket om saker som ofta skjuts upp. Lite finansiell omtanke, helt enkelt.

Vilka är då mina löften i bloggen för 2017?

  1. Vad ska du leva på ”after work”? Det vill säga; Hur ser ditt sparande ut i allmänhet och Hur ser din pensionsplanering ut i synnerhet? Jättetråkigt att tänka på när man är 25, 35 eller 45 år. När man är 55 börjar det brännas och det är ju svårt att få ihop en vettig pension på 10 års sparande. Jag kommer att fokusera relativt mycket på detta under januari och februari. Tips hur du kan tänka utlovas.
  2. Är du kvar i ”gammal värld”? I detta fall betyder det vår värld och då till exempel användning av kontanter v/s användning av mobilbank och alla de nya digitala tjänsterna. Det går inte idag att garantera att kontanter faktiskt kommer att finnas kvar på samma sätt som idag. Efterfrågan minskar samtidigt som kostnaderna för att distribuera ökar. Här blir det tips om mycket av det nya som bara blir bättre och bättre.
  3. Klarar du dig? Många har idag en skuldsättning som inte skulle fungera om räntorna tar sig tillbaka till en mer ”normal” nivå, vad som nu är normalt? Dessutom saknar många ett bra skydd om det ”där” händer. Vad händer om du eller någon i din närhet blir sjuk, skadar sig, blir arbetslös eller avlider? Här kommer tips kring lånenivåer, sätt att låna och en hel drös kring försäkringsskydd.

Jag gissar att det även kommer att handla om ny statistik, om Ung Företagsamhet, rörelser i räntor, valutor och aktier samt lite annat som spanas in efter vägen. Du har chans att avgöra om jag håller mina löften under året. Mitt mål är att klara en blogg per vecka exklusive sommarsemester.

Nu kör vi 2017!! Magnus

Att spara till barnen!

Sparande är ofta långsiktigt eller till och med mycket långsiktigt. Det finns två typer av sparande som bägge är extremt viktiga och extremt långsiktiga. Det jag tänker på är pensions– och barnsparande. Jag tog upp lite om pensionen förra veckan där riktmärket 50 kan vara bra. Det kan vara pension i förhållande till slutlön samt nivå på huslånen i förhållande till värdet på huset vid pensionering.

Barnsparande är också mycket långsiktigt, ju längre desto bättre. Sparar man från födsel hinner även några få hundralappar per månad bli en bra slant när de ska ta körkort, flytta hemifrån, köpa bil etc.

Barnspar

 

Vår samarbetspartner Swedbank har genomfört en undersökning där det visar sig att endast 62% av hushållen sparar löpande till sina hemmavarande barn. Dra man åldersgränsen för barnet ”under 18 år” flyttas gränsen till 68%. Många slutar således att spara när barnet passerar 18 år. Lägger man sedan till de som sparar lite då och då till barnen kan vi lägga till ytterligare 10-12 procentenheter. Personligen så tycker jag att siffrorna är låga och hade hoppats på högre nivåer. Det verkade också de som svarat på undersökningen tycka för många hade dåligt samvete för att de inte sparar till barnen.

Tips till dig:

 

  • Börja tidigt. Som exempel blir det ett bruttosparande på nästan 65.000 kronor om du sparar 300 kronor/månad när barnet fyller 18. Då har jag inte räknat med någon ränta eller avkastning under perioden. Många gånger kan man, med tanke på tidsaxeln, med framgång öka risken i själva sparandet via till exempel aktiefonder. Stäm av med din rådgivare.
  • Spara regelbundet. Lägg in en överföring varje månad, glöm sedan bort att du har gjort det!
  • Om du är osäker på om ditt barn klarar att hantera kontot vid 18 års ålder finns sparformer där du kan behålla styrförmågan även efter detta datum. Prata med din rådgivare.

Kan vi ”tumma på” att du kör igång under september? Lönen kommer ju snart!!!

Hörs om en vecka! //Magnus

Riktmärket 50

Jag har en siffra kvar att redovisa. Det är siffran 50. Kanske kommer ni ihåg siffran 2, det vill säga antalet månadslöner som buffert för det oförutsedda, och siffran 10 för hur stor avsättning per månad som är rimlig. Den beskriver alltså 10% av din lön som bör gå till ett sparande.

Siffran 50 kan betyda fler saker.

  1. Sannolik nivå på din pension jämfört med din lön om du inte sparar extra.
  2. Klok nivå att ta sig under gällande lån på privatbostad jämfört med värdet på denna bostad.

Om vi tar och benar ut:

  1. Det är många ”om och men” när det gäller vilken pension du kan få ut. Vi har olika avtal med våra arbetsgivare, vi har jobbat olika länge och med olika nivå på inkomsten så en pensionsnivå på 50% av slutlönen är grovt tillyxat. Men det är ändå en fingervisning. Din pension kommer att vara lägre än din slutliga inkomst. Genom att vi är friska längre, vi vill göra mer så sjunker inte kostnaderna för det vi vill göra speciellt mycket vid pensionering. Många gånger blir det tvärtom! Jag kan inte ge något annat råd än: Börja spara! Genom att själva sparandet många gånger beräknas pågå under många år så kan man öka sin risknivå jämfört med att spara till en buffert. Stäm av med din rådgivare.
  2. För att du ska känna dig trygg med ett övervärde som kan användas om det inträffar något eller du vill byta boende som pensionär är det klokt att arbeta för att lånen ska vara mindre är 50% av ett uppskattat värde den dag du pensioneras. Handlingsfrihet är guld värd oavsett ålder men känns nog extra bra den dag man slutar att arbeta. Gör en plan, stäm av med din rådgivare!

Sätt igång!!! Hörs om en vecka.

Magnus

Tio, Tio, Tio!

 

Nu tar vi nästa steg i enkelt och ganska effektivt sparande. Jag har tidigare skrivit om siffran 2 som ett sätt att bestämma hur stor en rimlig kortsiktig buffert kan/ska vara. Siffran 2 är alltså 2 månadslöner. Före eller efter skatt är mindre viktigt. Det viktiga är målet!

Siffran 10 beskriver hur mycket av lönen det kan vara lämpligt att spara per månad. Du kanske undrar om detta mått ska vara brutto (det vill säga före skatt) eller netto (efter att skatten är dragen)? Jag ger samma svar här; Det spelar mindre roll. Det viktiga är målsättningen!

Siffran 10 i exempel: Du tjänar (brutto) 30.000 kronor per månad. Du får efter skatt (netto) ut cirka 20.000 kronor. Sparmålen per månad blir då antingen 3.000 eller 2.000 kronor per månad. Sedan kan du fördela till olika sparande:

  • Pension. Lång sikt. Kanske lite mer riskvillighet i till exempel en aktiefond. Naturligtvis beror detta på hur gammal du är idag och hur ditt övriga sparande är placerat.
  • Buffert för till exempel bilköp eller insats i köp av bostad. Halvlång sikt. Kanske lite mindre risk i placeringen. Det finns relativt många möjligheter som räntefond, aktieindexobligationer etc.
  • Buffert för spontanresan, nästa års semester osv. Kort sikt. Välj bort risk blir oftast på bankkonto som inte ger eller ens kan ge någon större avkastning.

Amorteringssparande (du sparar genom att minska din skuld) kanske du tänker? Här beror det främst på hur stor din skuld är i förhållande till ett rimligt värde. Ligger man över 50% av värdet på huset eller bostadsrätten bör en separat planering göras över hur mycket man ska amortera för att känna sig säker på att det finns ett övervärde om du tvingas sälja.

Augustilönen har kommit. Det är dags att agera! Prata med din rådgivare.

Hörs om en vecka! Magnus

10kronor

Jag fortsätter…

Förra veckan skrev jag om att tänka på nästa års semester redan nu. Ekonomi handlar ju mycket om att planera och vara försiktig med sina begränsade resurser. Tråkigt? Ja kanske, men uttrycket ”den som spar – hen har” funkar alltjämt. För ett par år sedan skrev jag om sifferkombinationen som gör att det ändå ska vara lite lättare att veta HUR du kan göra.

Det handlade bland annat om 2, 10, 50. Jag tänkte återupprepa detta för både nya och gamla läsare. Du som kan 2:an och följer detta kan sluta läsa nu.

Siffran två handlar om hur stor buffert i reda pengar som det är klokt att hålla. Där får nya kylskåpet, spontanresan till Rom och vinterdäcken plats. Siffran 2 anger 2 månadslöner som rekommendation för hur stor en löpande buffert kan/ska vara.

Brutto (före skatt) eller Netto (efter skatt) kanske du undrar?

Det spelar mindre roll egentligen. Jag tycker netto kan räcka. Säg att du har en månadslön på 30.000 kronor före skatt så får du ut strax över 20.000 kronor. Mål för bufferten är då således 40.000 (nettoberäknat) eller 60.000 (beräknat på bruttolön). Det är bra vilket som.

Då kanske du som läste förra avsnittet nu har två överföringar:

  • En till nästa års semester.
  • En som ska bygga upp en mer långsiktig buffert.

Naturligtvis kan köra in allt i samma överföring men vissa av oss vill hålla saker separerade. Det är helt upp till dig. Prata med din rådgivare så fixar hen det, eller så går du in i din internetbank och lägger in. Gör det på en gång! Lönen kommer ju idag!!
Hörs om en vecka

Magnus

Nästa års semester!

Nu börjar allt fler vara igång med arbete eller studier efter en skön sommar. Många har ganska tomt i plånboken eller har satt sig i skuld för att klara alla önskningar för semestern.

Jag vill redan nu slå ett slag för nästa års semester. Den kommer ju om cirka 11 månader och den kommer mest sannolikt inte bli billigare än årets. Så här kan du tänka:

  • Kolla hur dyr årets semester blev. Du kanske följde mitt råd och betalade med kreditkort. Då har du en bra sammanställning över kostnaderna. Räkna in en prisökning med typ 10%.
  • Räkna ut hur mycket du behöver sätta av i månaden delat på 11 månader för att täcka de framräknade kostnaderna. Har årets semester kostat 10.000 kronor bör du med 10% prisökning sätta av 1.000 kronor per månad för att inte hamna i en knepig sits om 12 månader.
  • Ordna en överföring till ett nytt konto* som du döper till ”semester 2017”.
  • Försök att inte ”nalla” på kontot under året.

Gör det – och gör det nu!!!

Som fotnot* kan jag tillägga. Ett konto har i dagsläget ingen eller en mycket låg räntesats. Det är dock i princip helt riskfritt. Du kan naturligtvis starta ett fondkonto men detta innebär alltid att du tar en viss risk. På 11 månaders sikt (det vill säga kort tid) och med tydligt slutmål (semester 2017) är rekommendationen att ta mycket låg risk. Prata med din rådgivare!

Ses om en vecka! / Magnus108127939_525x115

 

Sluta spara!

Fick rubriken dig att läsa? Bra!

 

Är du en av dem som fortsätter att spara på ditt gamla pensionssparande (IP – Individuellt pensionssparande)? Sluta med det! Avdragsrätten är borta, vitsen med just detta sparande är borta. Sluta!

 

Börja spara på andra sätt:

 

  • Månatligt på servicekonto utan andra kopplingar. ”Glöm bort” att du sparar.
  • Månatligt på sparkonto med mål att placera vid t.ex. sparade 5.000 kronor. Fundera vad du vill / kan placera i. Som förslag kan du titta på aktieindexobligationer eller rena aktier.
  • Månatligt till fond. Kör gärna via ISK (investerarsparkonto). Du har flera hundra fonder att välja emellan.

 

Oftast fungerar sparande bäst om man uttalar ett hyggligt tydligt mål med sparandet. ”Jag ska spara till en kontantinsats, eller en bil, eller till ett större aktieköp”.

 

Ett alternativ till sparandet ovan är att amortera. Räntan är låg så just nu ”biter” amorteringarna ganska bra. Följden blir ju lägre löpande kostnader framöver som kan ge nya möjligheter.

 

Ha en skön IP-fri vecka 🙂

Magnus

Månadsspara!!

Vill du skapa en buffert för oförutsedda kostnader eller spara till en drömresa?
De flesta har behov av ett sparande för både kortsiktiga och långsiktiga mål. Så långt är det enkelt. Men, ofta ett tydligt men, finns många och bra ursäkter till att inte börja. Man är sällan så kreativ som att hitta ursäkter till saker man borde göra men inte riktigt vill. Det är väl som att sluta röka eller att börja banta. 🙂

 

Jag tar upp de vanligaste hindren:

1. Hinder ett: Bestäm dig! (på riktigt alltså) och sätt ett sparmål. ”Jag ska spara till xxx.”

 

2. Hinder två: Hur mycket ska jag spara? Vi rekommenderar att du sparar 10 procent av din lön efter skatt. Alltså; ”Jag ska spara xxx kronor i månaden.”

 

3. Hinder tre: Hur ska jag spara? Svar: Automatisk överföring från ditt konto varje månad. Om dragningen inte sker automatiskt sker den oftast inte alls. 🙁 Det intressanta är det omvända. Då märker man det inte alls, det blir mer eller mindre som en månadshyra.

 

4. Hinder fyra: Vad ska jag spara i? Detta hinder är ganska effektivt för valen är både många, svåra och jobbiga.
Det finns två vägar:
1. Du tar reda på det själv. Det kan vara rätt tidsödande och jobbigt men är fullt möjligt.
2. Du vänder dig till din rådgivare och frågar. Du kommer att få ett gäng frågor tillbaka som kommer att scanna fram några intressanta lösningar.

 

När du ändå är inne hos banken kan du ju ta reda på om det finns några andra lösningar för dina betalningar och om lånen fortfarande har en gångbar prissättning! Mitt förslag är alltså: Besök din bank!

 

Effekter av sparande.

Nedan kan du se hur lång tid det ta att nå målen. Jag förutsätter 2% avkastning och beloppen i tabellen är avrundade till jämnt hundratal kronor.

 

magnus

 

Vad väntar du på??
/Magnus

Aktiv eller passiv?

Jag ska under några inlägg försöka reda ut begreppen kring aktiv– eller passiv förvaltning. Om man bara suger lite på begreppen känns ju ordet aktiv trevligare än passiv. Vem vill vara passiv?

 

Nu är det inte så enkelt när man diskuterar förvaltning av kapital, alltså hur dina pengar som du valt att spara i fonder slutligen hanteras.

 

Först ut, aktiv förvaltning:

Här finns en mänsklig hand med i placeringen. En eller flera förvaltare väljer ut de aktier som de tror mest på, inom det område som de har befogenhet att köpa. Har du en Sverigefond måste förvaltaren handla aktier som noteras i Sverige. Det finns lite olika skolor för hur analyserna går till och vad som betonas hos respektive förvaltare. Ibland finns kravet på ”minst andel aktier” i fonden, vilket gör att förvaltaren inte kan välja att sätta pengarna på konto vid nedgångar. Genom att förvaltaren gör jobbet fås en del både positiva och negativa effekter för dig som kund.

 

Positivt:

  • Du får en person med god inblick och stort intresse som väljer ut aktier vilka enligt analyser ska gå bättre än genomsnittet.
  • Förvaltaren försöker löpande justera när ny information kommer och exempelvis byta bransch i placeringar vid valuta- eller råvaruprisförändringar och dylikt.
  • Placeraren kan genom förvaltning få en ”överavkastning” jämför med aktieindex.

 

Negativt:

  • Priset att förvalta blir högre. För en aktivt förvaltad fond krävs ju mänskligt arbete, vilket kostar pengar och medför att kostnaden för kund nästan alltid är högre i aktiv förvaltning.
  • Gör förvaltaren ett mindre bra jobb kan hen missa uppgångar i vissa aktier, vilket då blir en ”underavkastning” jämfört med index.

 

Det här ju lite jobbig text att ta till sig, så i nästa blogginlägg kommer jag att fortsätta med indexförvaltning och även skriva om de analyser som gjorts över vilken förvaltning som har varit bäst historiskt. Som alltid ger historien ingen garanti om framtiden.

 

Någon sa till mig för några år sedan: ”Magnus, prognoser är svårt. Speciellt om det gäller prognoser om framtiden!” 🙂

 

Tillbaka om en vecka!
/Magnus

Vad händer på ett år?

Vår blogg har precis fyllt ett år. Firandet inskränker sig till att konstatera detta och producera ett tillbakablicksinlägg. Jag fick ett gott råd av en kollega: ”beskriv vad som hänt under ett år”, så jag provar väl!

 

Placeringar
Vad hade då hänt om jag startade placeringen för ett år sedan? Hur stor roll spelar det om jag månadssparar eller sätter in i en klumpsumma? Jag tänkte att jag skulle räkna lite utefter dessa varianter. Den svenska aktiebörsens ledande index (OMX) blir mitt mått:

 

  1. Jag sätter in 12 000 kronor i april 2014 och ser vad som händer ett år senare:
    – Resultatet blir att mina 12 000 kronor har växt till 15 000 kronor. Avkastningen har under perioden varit cirka 25% eller ganska precis 3 000 kronor före skatt.
  2. Jag sätter in 1 000 kronor per månad under 12 månader och ser vad som hade hänt:
    Resultatet blir att mina 12 000 sparade kronor växt till 13 756 (samma avkastning och beräknad utefter en linjär ökning). Avkastning i kronor blev alltså 1 756 kronor.

 

Jag har ju alltid förespråkat månadssparande och här har ju denna variant gett sämre avkastning i kronor! Svaret är att exemplet visar på skillnaden i risk och möjlighet.

 

Det ligger en mycket högre risk i att sätta in en klumpsumma i en tillgång som man i förväg inte vet utvecklingen i. Motsatsen till risk är naturligtvis möjligheten till avkastning. Hade börsen gått ned under samma period hade förlusten givetvis varit mycket större i exempel 1. Därför tror jag mer på månadssparande!

 

Räntor & Valutor
Under 2014 har vi fått se mycket stora omkastningar i räntor och valutor. Obligationsräntan på 5 år har sjunkit från redan mycket låga 1,3% i april 2014 till extremlåga minus 0,0184% april 2015. Detta är extraordinärt!

 

Jag lekte vidare med att placera 12 000 kronor i amerikanska dollar och lika mycket i euro.

  • Placeringen i amerikanska dollar steg med 3 840 kronor till 15 840 kronor (eller 32%!).
  • Placeringen i euro hade också stigit i värde. I detta fall med mer blygsamma 360 kronor (eller 3%).

 
Vad kan man lära av det? Valuta är – om möjligt – ännu mer riskabelt än aktier. Slagen blir otroligt stora vilket då innebär risk å ena sidan, möjlighet å andra sidan.

 

Vilka har då varit vinnare? Aktie- eller dollarplacerare som tagit upp lån har tjänat bra, räknat 12 månader tillbaka. Är då rådet att satsa på detta, sett ett år framåt?

 

Nja, historisk avkastning ger sällan bra vägledning. Sannolikheten för att aktiekurserna ska skjuta i höjden ytterligare ett år är väl inte så stor. Att låna är billigt men även där kan verkligheten förändras ganska snabbt.

 

Jag tror jag håller mig till mina gamla sanningar.

 

/Magnus

Senaste inläggen.
Nya löften? 05 Jan
Spontanspar 22 Nov