Blogg
Magnus Bromark
Kategori. Lån

Om du ändå behöver låna!

Jag skrev för ca 10 månader sedan att du kunde starta ett ”nytt liv” med att spara till en bra buffert innan semestern. Jag vet att många gjort det men inser också att alla inte kommit igång. Finns man i ”intekommitgånggruppen” så måste ju livet ändå fungera. Semesterperioden kostar ofta mer än vanligt leverne och kanske måste finansieras för att bli bra. Man måste alltså ta ett lån.

Hur kan man tänka då?

Om du googlar på ”låna pengar snabbt” så överöses man av förslag från lånakuten.com, lånkungen.se, snabblån24.com, everydayplus.com, credway.com etc. Det finns hur många som helst. De lockar ibland med ”ränta från 3,50%” och att det tar bara några minuter.

Mitt råd är: Läs det finstilta, prata med din rådgivare först och ta inte första bästa bud! Läs offerten som du får i lugn och ro. Här finns annars minor att gå på. Lånevillkoren kan ofta vara rent monstruösa. Det är inte ovanligt med räntesatser på 15, 20, 30% och även högre än så om man brakar in i SMS-låneträsket. Där kan räntan (räknat på årsbas) vara en bra bit över 100%. Fullkomligt sanslöst och ingen bra grund för en sund ekonomi.

Hur hög kan räntan vara för smålån då?

Jag har svårt att se att du ska betala tvåsiffrigt, dvs över 10% på årsbasis. Visst, rena kortkrediter kan snudda dessa nivåer men då begränsas ändå ”skadan” oftast av ganska små belopp.

Förslag till ”intekommitigånggruppen”

  • Ta fram några varianter på långivare, glöm inte bort att din bank troligen har bra alternativ. Visst räntesatsen kan säkert vara både 6 och 7% men det långt kvar till 25%!
  • Se till att amortera ganska snabbt. En semesterskuld kan bli ganska ”sur” om den får ligga länge.
  • När du är klar med betalningen sätter du månatligt in samma belopp på sparande och vips har du en buffert!

Trevlig vecka!!
Magnus

Binda räntan?

Efter blocket med pensioner bryter jag – på förfrågan från kunder – av från det ämnet för att skärskåda räntemarknaden något. Enligt uppgift från flera håll börjar allt fler binda sina räntor på huslån. Ser vi på både officiell som inofficiell statistik så stämmer detta ganska bra.

Varför då, kanske du undrar?

Det finns tecken – om än ganska svaga – på att räntorna börjar vända uppåt. Nu är det mycket som spelar in om denna trend fortsätter eller om de vänder ner igen. Nedan ser ni en graf på femårsräntan mellan 2012 – 2017. Räntan har sjunkit sedan 2013 men har nu stigit något, ingen vet om detta är en vändning eller inte. Räntesättning är beroende på väldigt många olika faktorer. Det är inhemska och utländska, ekonomi och politik. Tecknen som ändå syns är bland annat att marknadsräntorna börjat stiga och att förväntad inflation börjar närma sig de mål som riksbanken har satt upp.

Det som ändå är sant: Vi har historiskt mycket låga räntor.  Ett femårigt lån kan fås till strax över 2% per år. Ser man historiskt är detta mycket billigt. Den rörliga räntan ligger kring 1,7%. Ser man det utifrån skillnaden mellan dessa förstår jag att det finns ett sug efter att låsa eller binda räntan. För några dagar sedan höjde flera låneinstitut sina bundna räntor med några punkter (100-dels procent).

Finns det ingen hake i detta då? Om du binder måste du känna till att om du vill lösa lånet i förtid (alltså innan slutförfallodag) kan det kosta pengar. Det utgår då en ränteskillnadsersättning som varierar beroende på skillnad mellan din fasta räntesats, räntesatsen som gäller när du vill lösa och hur lång tid det då är kvar på ursprunglig bindningstid.

Hur ska man göra?
Ta ett resonemang med din rådgivare. Vilka risker har du i din ekonomi? Vilka möjligheter? Kanske en bunden ränta i fem år kan bidra till att du kan sätta av 1 500 kronor/månad i pension under dessa fem år?

Glad Påsk!

 

Statsobligation med 5 års löptid. Räntan har fallit från slutet av 2013 till slutet av 2016. Börjar den stiga nu?

Statsobligation med 5 års löptid. Räntan har fallit från slutet av 2013 till slutet av 2016. Börjar den stiga nu?

Amorteringskravet

Från den 1/6 gäller det nya amorteringskravet. Man kan nog säga/tycka vad man vill om detta, men nu är det en realitet att förhålla sig till.

 

Vad innebär det?
Tar du ett lån för hus-, bostadsrätts- eller fritidshusköp kommer du automatiskt få en amortering (löpande avbetalning) om ditt lån överstiger 50% av husets bedömda värde. Amorteringskravet ökar ju högre lån i förhållande till värdet du har. Du kommer inte att ha möjlighet att höja värdet via nya värderingar mer än vid ett tillfälle på fem år.

 

Varför införs det?
Bedömare av finansiella risker, det vill säga från finansdepartementet, via riksbanken och finansinspektionen anser att vi är på väg mot en ohållbar situation. Priserna har helt enkelt stigit för mycket och det svenska folket är på väg att bli för högt belånade. Jag instämmer i denna bedömning.

 

Amorteringskravet ska helt enkelt göra att priserna avstannar via lägre efterfrågan. Många kommer helt enkelt inte ha råd att köpa nytt. Vi, liksom många andra banker, räknar med att efterfrågan på bolån kommer att minska. Frågan är hur mycket det minskar.

 

Kommer priserna att påverkas?
Det är väl den stora frågan. Svaret är nog att ingen vet och spekulationerna spretar mycket. Jag gissar att jag kommer att återkomma längre fram.

 

Vad kan man göra?
Det finns inte så många ”kryphål” i detta. Det krävs en rejäl ombyggnad (i princip en helrenovering) för att få möjlighet att höja värdet. Till exempel kan en skilsmässa bli mer ekonomiskt kännbar och de enda undantagen som nu diskuteras är långvarig sjukdom, dito arbetslöshet eller ett dödsfall. Även ensamhushåll kommer att få svårt att klara de nya reglerna.

 

Rätt eller fel?
Ingen vet! Svaret just nu är att det nog bara är att ”hacka i sig” och se vart det leder.

/Magnus

Mer kalkyler!!

Här kommer nästa bidrag till det kalkylunderlag som vi banker använder för att resonera med er, (kunderna alltså), för att hamna på rätt skuldnivå.

 

Det återstår två ”detaljer” att gå igenom sedan förra blogginlägget, nämligen schablonkostnad för drift per hushåll, samt kvar att leva på, också det per hushåll.

 

Schablonkostnaden för drift beräknas utifrån tidigare beräkningar på vad det faktiskt kostat historiskt. Alla banker har liknande uppställningar, men beloppen kan variera. Avrundade belopp nedan:

 

  • Driftkostnad för villa beräknas till 45.000:-/år.
  • Driftkostnad för fritidshus beräknas till 16.000:-/år.
  • Driftkostnad för bostadsrätt beräknas till 9.000:-/år. Obs, sedan tillkommer ju månadsavgiften till föreningen (den som många brukar benämna som hyra).

 

”Kvar att leva på” är en beräkning på hur mycket det kostar för en familj att leva ett någorlunda normalt liv. Här finns också lite olika nivåer. Alla banker har liknande, men kanske inte på kronan lika. Jag går igenom de vanligaste här med lite avrundande belopp:

 

  • Ensamstående vuxen ca 10.000:-/månad
  • För vuxet par ca 15.000:-/månad.
  • För varje barn ska tillägg göras med ca 3.500:-/månad.

 

I schablonkalkylen kvar att leva ingår alla andra kostnader som hushållet normalt sett har. Här ingår till exempel barnomsorg, bilkostnader, sjukvård, mat, kläder, fritidsysselsättning mm, mm. Uppgifterna hämtas från konsumentverket.

 

Som jag påtalade i förra inlägget är beloppen sannolikt inte exakt så här för någon, men nivåerna stämmer ganska bra på en större population.

 

Jag brukar ju komma med en rekommendation, och denna veckas blir: Var noga när du planerar att skuldsätta dig. Se till att du har lite marginal. Se till att du har skydd ifall du blir arbetslös eller sjuk. Prata med din rådgivare!

 

Ha en härlig vecka!!
/Magnus

 

 

Du som ska köpa bostad – nu blir det äntligen kalkyler!!

Så verkar börsen, tillfälligt (?), tagit en paus i sin dramatik. Jag tror – som många andra – att lugnet kan vara bedrägligt och att det kan bli rätt så rörigt under hösten. Lite intressant är att domedagsprofeterna blir allt mer synliga. ”Vem ska man tro på?”. Jag tänkte inte snärja in mig mer i detta just nu, men återkommer säkert längre fram i höst.

 

Nu kommer vi äntligen in i kalkylerna, för dig som har tänkt köpa bostad. Vi jobbar med en schablonkalkyl för att få en likartad bedömning för alla kunder. Som alla schablonkalkyler är den inte helt rätt för någon, men ofta relativt OK för många. Vi tar till lite i överkant i kalkylerna, för vi vill att våra kunder ska vara trygga med att de faktiskt har råd att köpa – och leva – i sin nya bostad.

 

I dagens inlägg tar vi och tittar på schablonkalkylens räntor och amorteringar. I kommande blogginlägg fyller jag på med schablonbelopp för driftskostnad och ” kvar att leva på”. Sistnämnda är ett belopp som behövs för att leva drägligt över tid.

 

Kalkylräntan är tänkt att klara av en situation där räntan är på en normal till hög nivå. Många ser ju inte så långt fram, men de flesta ska ändå ha sin bostad i minst 10 år. Vi har just nu det lägsta ränteläget i modern tid och många har svårt att förstå nivån på kalkylräntan. De flesta banker har nivåer på ca 7 %, vilket ju är betydligt högre än dagens räntenivåer. Ofta byggs kalkylräntan utifrån den bundna räntan på 5 år (idag 2,35 %) plus x procentenheter, dock lägst xx %. Vi har 7 % just nu.

 

Amortering har ju blivit något slags ”modeord” efter det lagkrav som sedan fick backas för att det inte hade stöd i lagen! Nu tror vi att samma lagkrav som fanns i förslaget i våras kommer att införas under tidigt 2016. Sedan tidigare finns krav på egen insats på 15 %, vilket gör att du kan låna med bostaden som säkerhet upp till 85 %.

 

Kravet på amortering är 2 % av det totala lånet om belåningsgraden överstiger 70 %, respektive 1 % om belåningsgraden* understiger 70 %. Är belåningsgraden under 50 % behövs ingen amortering. Behöver du låna över 85 % krävs ofta andra säkerheter och då är ofta maxtiden för amortering 10 år. Vi följer lagförslaget.

 

*Med belåningsgrad menas bostadens lån delat med bostadens värde.

 

En liten rekommendation till slut: Du som har lån bör tänka över storleken på dina amorteringar. Det är ”billigt” att amortera idag. Jämför med en situation med mer normala räntor på 5-7 %. Då ”kostar” det mer! Vi har också sett att många av våra kunder redan har insett detta och amorterar mer under 2015 än de gjorde tidigare.

 

Vi hörs om en vecka 🙂

 

/Magnus

Amorteringar- genus och lön

Swedbank har genomfört en undersökning av hur vi svenskar ser på de nya och hårdare amorteringsreglerna. Totalt sett gillar svenskarna de nya reglerna, men det finns lite intressanta fakta att urskilja ur svaren. Åtminstone för en banknörd som jag!

Undersökningen ger svar på om det finns skillnader i synsättet på amorteringskraven mellan regioner, mellan olika inkomster, mellan kvinnor och män, samt om bolånen är stora eller små. Dessutom har de frågat om just du har ökat eller minskat amorteringarna de senaste åren. Totalt har över 4 300 svar kommit in.

Inkomster
Ja, det påverkar. De som har högre inkomster tycker mer om de nya reglerna än de med lägre inkomster. Höginkomsttagarna har också en mycket större vetskap om reglerna. Skillnaderna är relativt stora mellan de med högst inkomst (>50 tkr/månad) och lägst (<21 tkr/månad). Jag skulle tro att det finns ett tydligt samband mellan orsak och verkan.

Storlek på bolån
Ja, det påverkar- men inte lika tydligt som inkomsten. Skulle man göra en kurva på svaren skulle man få en kurva som liknar ett leende, med lägsta respektive högsta bolån i vardera änden. Alltså betyder inte storleken på lånet allt, utan detta är mer individuellt. Andelen som har svarat ”vet ej” är dock mycket högre bland de som har låga bolån. Kanske inte så konstigt…

Kvinnor v/s män
Ja, det påverkar. Fler män än kvinnor tycker att reglerna är bra. Dock tycker ändå 50 % av männen att reglerna är dåliga. Kvinnor svarar ”vet ej” i mycket högre omfattning. Beror detta på att de vet mindre, eller att män (i vanlig ordning) svarar att de vet fast de kanske inte gör det… Det får jag och ni fundera över.

På frågan om vi amorterar mer idag än vi gjorde för tre år sedan skulle man kunna tro på ett rungande JA, men så blev det inte. 71% av de svarande amorterar inte mer, 26% gör det, medan 3% har minskat sin amortering.

Om ni tyckte detta var roligt och spännande kan jag också lämna en cliffhanger: Det är nya amorteringsregler på gång under året!

Senaste inläggen.
Tillbaka! 15 Aug