Blogg
Magnus Bromark
Författare. Magnus Bromark

Saknar du krockkudde?

Kanske en lite udda rubrik men jag läser en undersökning som Skandia har gjort. Där konstateras att ca 1/3 (alltså drygt 30%) antingen är osäkra på eller som klart vet att de saknar ekonomiskt skydd ifall de skulle bli sjuka i mer än tre månader. Tre månader!! Värst var det hos kvinnor i åldern 30-49 år där drygt 40% svarade ”osäkra” eller ”klarar ej”. De flesta av oss vet att risken att bli sjuk i dagens höga tempo är stor och kanske värst för kvinnor i 30-49 års ålder!

Hur kan det komma sig?

Naturligtvis finns inget konkret svar som täcker hela frågan, men kanske är det så att man är så upptagen med familj, vänner, resor, huset, jobbet mm att man missar denna ”lilla detalj”. För det är en liten detalj innan man blivit sjuk. Det känns kanske viktigare att försäkra huset, bilen, barnen att ordna semestern, att sköta trädgården osv. Sen finns det väl också (kanske) ett inslag i att ”det händer inte mig” vilket ju mer är en förhoppning som kanske håller, eller kanske inte.

Vad vill jag komma med detta?

Den viktigaste personen i ditt liv är du! Visst, en försäkring gör inte att du inte insjuknar men den gör kanske att huslånen kan betalas, att du kan behålla bilen, att semestern ändå kan bli av eller att du inte behöver ta ut hela buffertsparandet.

Rekommendationen:

Jag vill att du ska tänka till! Det finns sjukförsäkringar som täcker en stor del av det inkomstbortfall som blir fallet vid sjukdom. Hur stort bortfallet blir avgörs ju främst av den lönenivå du har idag. Ta ett besök hos din rådgivare. Gå igenom din situation och ta ditt beslut.

Nu hoppas jag att du ska slippa använda din krockkudde i form av en sjukförsäkring men det är som med bilar, det är skönt att veta att krockkudden finns där ifall olyckan är framme!

Hörs om en vecka!

Magnus

Three mature female friends standing eating Italian ice-creams while in a street in Tuscany during summer. They are smiling and facing each other and enjoying their holiday.

Håller vi på att bli kontantfria?

Jag tänkte idag ta upp frågan kring kontanter. En av orsakerna till det är att jag förra veckan besökte min dotter i Freiburg (Tyskland) och slogs av en helt annan kontantkultur än den svenska. Jag var bland annat på en stor restaurang där de inte accepterade kort som betalning utan endast tog kontanter. Jämför det med en rad restauranger i Stockholm som vägrar ta emot kontanter som betalning. Nedan ser du genomsnittligt värde på våra kontanter i samhället under 10 år.

Genomsnittligt värde på sedlar i cirkulation 2007 – 2016, miljarder kronor 

Källa Riksbanken

Källa: Riksbanken

Värdet på sedlar har minskat med 45 % på 10 år varav 15 % bara det senaste året. Utvecklingen verkar gå snabbare och snabbare. Den drivs dels av företagsägare som vägrar ta emot, dels av att många väljer bort kontanter som betalsätt. Samtidigt har antalet som kopplat på Swish ökat med nära 30 % under samma period. Vi ser alltså en ökning av Swish med 30 % samtidigt som kontanter minskar med 15 % på ett år, och sannolikt under accelererande fart.

Håller vi på att helt rationalisera kontanterna?

Svaret är nog nja. Det finns fortfarande mycket kontanter i omlopp. Det är dock färre och färre som använder. Utifrån vår syn minskar kontantuttagen med mellan 10-15 % per år just nu men med ökande takt. Man kan ju fundera på när de är helt borta. Mitt svar är att det dröjer nog, kanske försvinner de aldrig helt. Ska vi tro på en minskning med 20 % under 2017 och därmed krypa under 50 miljarder i värde?

Mitt råd då: Det kommer att bli problem att betala för sig med enbart sedlar på vissa ställen. Antingen undviker du dessa ställen eller så tar du kontakt med din rådgivare för att gardera dig. Kanske tecknar du dig för ett bra betalkort eller succén Swish som redan har nästan 6 miljoner användare idag. Då kan du shoppa vart du vill!

Hörs om en vecka//Magnus

Om du ändå behöver låna!

Jag skrev för ca 10 månader sedan att du kunde starta ett ”nytt liv” med att spara till en bra buffert innan semestern. Jag vet att många gjort det men inser också att alla inte kommit igång. Finns man i ”intekommitgånggruppen” så måste ju livet ändå fungera. Semesterperioden kostar ofta mer än vanligt leverne och kanske måste finansieras för att bli bra. Man måste alltså ta ett lån.

Hur kan man tänka då?

Om du googlar på ”låna pengar snabbt” så överöses man av förslag från lånakuten.com, lånkungen.se, snabblån24.com, everydayplus.com, credway.com etc. Det finns hur många som helst. De lockar ibland med ”ränta från 3,50%” och att det tar bara några minuter.

Mitt råd är: Läs det finstilta, prata med din rådgivare först och ta inte första bästa bud! Läs offerten som du får i lugn och ro. Här finns annars minor att gå på. Lånevillkoren kan ofta vara rent monstruösa. Det är inte ovanligt med räntesatser på 15, 20, 30% och även högre än så om man brakar in i SMS-låneträsket. Där kan räntan (räknat på årsbas) vara en bra bit över 100%. Fullkomligt sanslöst och ingen bra grund för en sund ekonomi.

Hur hög kan räntan vara för smålån då?

Jag har svårt att se att du ska betala tvåsiffrigt, dvs över 10% på årsbasis. Visst, rena kortkrediter kan snudda dessa nivåer men då begränsas ändå ”skadan” oftast av ganska små belopp.

Förslag till ”intekommitigånggruppen”

  • Ta fram några varianter på långivare, glöm inte bort att din bank troligen har bra alternativ. Visst räntesatsen kan säkert vara både 6 och 7% men det långt kvar till 25%!
  • Se till att amortera ganska snabbt. En semesterskuld kan bli ganska ”sur” om den får ligga länge.
  • När du är klar med betalningen sätter du månatligt in samma belopp på sparande och vips har du en buffert!

Trevlig vecka!!
Magnus

Binda räntan?

Efter blocket med pensioner bryter jag – på förfrågan från kunder – av från det ämnet för att skärskåda räntemarknaden något. Enligt uppgift från flera håll börjar allt fler binda sina räntor på huslån. Ser vi på både officiell som inofficiell statistik så stämmer detta ganska bra.

Varför då, kanske du undrar?

Det finns tecken – om än ganska svaga – på att räntorna börjar vända uppåt. Nu är det mycket som spelar in om denna trend fortsätter eller om de vänder ner igen. Nedan ser ni en graf på femårsräntan mellan 2012 – 2017. Räntan har sjunkit sedan 2013 men har nu stigit något, ingen vet om detta är en vändning eller inte. Räntesättning är beroende på väldigt många olika faktorer. Det är inhemska och utländska, ekonomi och politik. Tecknen som ändå syns är bland annat att marknadsräntorna börjat stiga och att förväntad inflation börjar närma sig de mål som riksbanken har satt upp.

Det som ändå är sant: Vi har historiskt mycket låga räntor.  Ett femårigt lån kan fås till strax över 2% per år. Ser man historiskt är detta mycket billigt. Den rörliga räntan ligger kring 1,7%. Ser man det utifrån skillnaden mellan dessa förstår jag att det finns ett sug efter att låsa eller binda räntan. För några dagar sedan höjde flera låneinstitut sina bundna räntor med några punkter (100-dels procent).

Finns det ingen hake i detta då? Om du binder måste du känna till att om du vill lösa lånet i förtid (alltså innan slutförfallodag) kan det kosta pengar. Det utgår då en ränteskillnadsersättning som varierar beroende på skillnad mellan din fasta räntesats, räntesatsen som gäller när du vill lösa och hur lång tid det då är kvar på ursprunglig bindningstid.

Hur ska man göra?
Ta ett resonemang med din rådgivare. Vilka risker har du i din ekonomi? Vilka möjligheter? Kanske en bunden ränta i fem år kan bidra till att du kan sätta av 1 500 kronor/månad i pension under dessa fem år?

Glad Påsk!

 

Statsobligation med 5 års löptid. Räntan har fallit från slutet av 2013 till slutet av 2016. Börjar den stiga nu?

Statsobligation med 5 års löptid. Räntan har fallit från slutet av 2013 till slutet av 2016. Börjar den stiga nu?

Inga ursäkter kvar!

Hej igen, nu stänger vi strax pensionsbloggningen på ett tag. Jag gissar att ni börjat tröttna på mitt gnatande, jag började ju den 13/1. Ni ska veta att jag menar väl. Många av er kommer vara friska och sugna på att göra roliga saker som pensionär. Trist då om det saknas pengar på grund av att ni inte kom igång!

I bloggserien har jag försökt belysa det svåra på ett överskådligt sätt. Där finns ”pension i huset” jag har berört vilka olika typer av sparande som kan vara lämpliga, hur mycket du ”borde” spara, lite om aktier, räntor, spaxar samt hur du kan spara. Jag har nämnt lite om hållbara fonder och de olika förvaltningar som finns.

Nu tror jag inte att du med detta har hela bilden klar för dig, men du vet lite mer och du kan därför lättare komma till beslut.

Nej, ursäkterna borde vara på upphällningen. Oavsett vilken bank eller försäkringsbolag du har föreslår jag följande prioriteringsordning;

  • Sätt igång på egen hand eller ta kontakt med din kontakt och fråga om en rådgivning. Sätt sedan igång. Sen kan du gå hem och klappa dig på axeln och bli en av de 60% som faktiskt sparar aktivt till sin pensionstid.

 

Nej det finns inget nummer två. Nummer ett gäller!
Om en vecka//Magnus

Hur kan man spara?

Jag läste denna artikel idag: ”De senaste tio åren har andelen som uppger att de sparar privat till pensionen minskat från 74 till 59 procent visar en undersökning från Länsförsäkringar. I dag saknar mer än var tredje svensk privat sparande till pensionen. En av de vanligaste anledningarna är att man inte vet hur man ska spara. ”

Om ni har följt min blogg har ni fått lite bakgrunder till indexfonder, aktivt förvaltade fonder, hållbara fonder, varianter av aktie- och räntefonder samt aktieindexobligationer. Detta svarar väl mer på frågan om VAD man kan spara i. Din riskprofil, din ålder och din individuella ekonomi sätter sedan upp ett antal gränser som man måste resonera sig igenom.

Jamen, HURET då! Hur kan man spara?

Det finns några varianter att välja mellan även här:

  • Bankkonto, fritt eller bundet. Med bundet menas att kontot är låst över viss tid. Fördel = Enkelt. I princip riskfritt. Nackdel = Möjlighet till avkastning och lätt att ”nalla” från.
  • Fria fonder alltså sparande på ett fondkonto. Fördel = Enkelt och möjlighet till god avkastning. Nackdel = Deklaration av köp och försäljning. Skatt som tas ut av eventuellt gjord vinst kan väsentligt minska avkastningen.
  • Investeringssparkonto (ISK). Fördel = Slipper deklarera varje transaktion. Låg schablonskatt som kan ge högre avkastning än fria fonder. Känns lite ”krångligare” att ”nalla” från kontot. Nackdel = Känns kanske krångligare att öppna.
  • Kapitalförsäkring. Fördel = Investeringssparkontots fördelar samt ett försäkringsmoment. Nackdel = Samma som investeringssparkontot samt årliga kostnader.

Rekommendation

Det går inte att ge en rekommendation på hur just du ska spara eller en som gäller för alla. Flödet idag är högst till investeringssparkontot men det bästa är prata igenom just din situation med din rådgivare. Gör det helt enkelt och bli en av de nästan 60% som sparar.

Magnus

Pension = SPAX?

Jag har under de senaste veckorna gått igenom placeringar i olika typer av fonder. Jag har mestadels förklarat aktiefonder, men det finns ju andra fonder. Vanligast är räntefonder – som kan vara kortfristiga eller långfristiga – och blandfonder. Blandfonderna blandar aktieplaceringar med placeringar i ränteplaceringar. Det finns lite olika mixer där. Sedan räntan fallit ned under nollstrecket har ränteplaceringarna minskat kraftigt. Det finns ju mindre incitament i att placera i något man vet inte kan ge så mycket tillbaka. Nu går jag vidare till en placering som är ganska vanlig men som kanske kunde vara ännu vanligare?

Aktieindexobligation – vad är det?

Naturligtvis finns det fler varianter där jag nämner BAS och MAX.

  • BAS innebär att du är garanterad att få tillbaka ditt satsade belopp vid löptidens slut. Har du placerat 10.000 får du tillbaka MINST 10.000. Löptiden är oftast 3-5 år.
  • MAX innebär att du riskerar en bestämd del, oftast 10% av din insats. I stället kan du få högre avkastning än i BAS. Löptiden är densamma som i BAS.

Aktieindexobligation är en konstruerad placering och kallas oftast SPAX. Det är en kombination av optioner och obligationer. Optionerna placeras oftast med viss inriktning, liknande hur fonder riktar sig. Du kan alltså köpa en aktieindexobligation med inriktning Norden, Europa, energiföretag etc.

Fördelar med en aktieindexobligation (SPAX):

  • Låg risk eftersom nominellt belopp är kapitalskyddat.
  • Ta del av aktiemarknadens uppgång utan att insatt kapital minskar.
  • Tillgång till spännande och ibland svåråtkomliga marknader.
  • Lika enkelt som att köpa en aktie, men med lägre risk och oftast längre tidshorisont.

Risker med SPAX

  • Utgivaren av obligationen kan inte betala tillbaka

Röster emot SPAX

  • Priset. En SPAX kostar courtage. Oftast handlar det om cirka 1,5% av beloppet vid köp. Dessutom kan det kosta courtage om man säljer i förtid.
  • Inlåsning. En SPAX löper på 3-5 år vilket kan kännas länge. Dock borde detta inte vara problem vid pensionssparande. Det går normalt att sälja en SPAX när som helst.
  • Stora summor. Normalt är 10.000 kronor lägsta belopp att teckna.

Jag tycker det kan vara värt att fundera om detta med aktieindexobligation (eller SPAX) kan vara en del av just din pension. Prata med din rådgivare så får du veta mer.

Magnus

Typ av fonder för din pension

Förra veckan skrev jag om ett lite trendigt val, nämligen hållbara fonder. Idag ska jag försöka bena ut en annan dimension, nämligen typ av fonder. Det finns ungefär 800 fonder att välja mellan så min beskrivning blir ganska övergripande men kanske funkar som en första sållning.

  • Geografiska fonder: Här finns det många varianter.
    • Globalfond placerar över hela världen. Ofta finns begränsningar hur mycket som ska ligga i respektive del.
    • Världsdelsfonder är också vanliga, typ Amerikafonden, Europafonden osv.
    • Delar av världsdelar finns också och här är väl Nordenfonder vanligast.
    • För landsfonder är väl Sverigefonden vanligast. Mindre område än så är ovanligt.
  • Fonder på storlek av företag. Detta har också funnits länge och det finns mycket att välja på. Här finns en relativt stor skillnad i riskmoment.
    • Stora världsledande företag.
    • Små företag.
  • Fonder på typ av företag. Här finns ofta uppdelning i värdeföretag (väletablerade ofta stora företag) och tillväxtföretag (ofta nya företag med förväntad stor tillväxt). Även här är skillnaden i risk betydande. Inom denna uppdelning finns också hållbara alternativ, alltså placering i företag som har en uttalad hållbar profil. Här finns även indelning i företag som agerar inom olika branscher t.ex. på finans- eller energimarknaden etc.
  • Fond som följer din ålder. Denna typ omviktar löpande riskinnehåll beroende på hur lång tid du har kvar till din pension. Har du lång tid kvar tar fonden mer risk (högre andel aktier) jämfört med om du är nära pension då risken i placeringarna har minskat.
  • Fond i fond. Här placerar fonden i andra fonder. Naturligt blir risken begränsad genom att din placering i fonden i sin tur placerar i fond som har placerat i aktier. Det finns en rad varianter av fond i fond.

Om ni minns bloggen för ett par veckor sedan där jag skrev om Indexfonder och Aktivt förvaltade fonder finns dessa grundvarianter inom flera av kategorierna ovan.

Nu vågar jag inte skriva längre. Det är lätt att tröttna efter vägen och att valet blir ett ”ickeval”. Det kan vara en välinvesterat val att sätta sig en stund med en rådgivare och fundera över just ditt val.

Hörs om en vecka!

Magnus

Hållbara fonder

Jag fortsätter i mitt val av placeringar till pensionen. Förra veckan tog jag upp indexfonder (också kallade passiva) och aktivt förvaltade fonder. Jag fortsätter nu med att gå igenom några av sorterna inom aktivt förvaltade fonder. Jag börjar med ett ”trendigt” val just nu, nämligen hållbara fonder.

 

Vad är det som händer i hållbara fonder?

Så här kan det se ut om du är sugen på att placera din pension i fonder med hållbar profil:
Fonden väljer in – Proaktiv hållbarhetsanalys: Fonden har kriterier för att välja vissa bolag, kräver viss insyn i hur bolagen analyserar och tar sina investeringsbeslut.

Fonden väljer bort – Fonden placerar inte i bolag som är involverade i vissa produkter som t.ex; Klusterbomber, personminor, kemiska och biologiska vapen, kärnvapen, vapen och/eller krigsmateriel, alkohol, tobak, kommersiell spelverksamhet, pornografi, fossila bränslen (olja, gas, kol).

 

Fonden följer Internationella normer – Fonden undviker att investera i bolag som är involverade i kränkningar av internationella normer och konventioner kring miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik, t ex FN Global Compact. Bolag där fonden inte ser en förändringsvilja eller där fonden bedömer att bolagen inte kommer att komma tillrätta med problemen under en acceptabel tidshorisont underkänns för investering

Fondbolagen påverkar – Fondbolaget använder sitt ägarinflytande för att påverka bolag i hållbarhetsfrågor. Så här kan det stå:

Under 2016 kontaktade vi 382 bolag totalt (Sverige och globalt) varav 160 i egen regi, 137 genom samarbeten och 85 genom extern leverantör.

 

Fondbolagen röstar på bolagsstämmor – Fondbolagen röstar för att påverka frågorna i bolagen, enligt nedan;

Swedbank Robur röstade 2016 på 295 bolagsstämmor varav 171 svenska och 124 utländska.

 

Fondbolagen deltar i valberedningar för att påverka styrelsens sammansättning

Under 2016 deltog våra representanter i 69 valberedningar.

Resurser – Fonden använder interna och externa resurser för hållbarhetsanalys och bolagspåverkan.

Kommentar: Du kanske undrar om detta urval ger bättre eller sämre avkastning? Någon avgörande skillnad kan man ännu inte se, dock är fonden ofta något dyrare. Många bedömare tror dock att hållbarhet definitivt blir högavkastande när jordens resurser är pressade. Dessutom blir det efterhand större köptryck på aktier som klarar alla krav. Många fonder väljer dessutom att lämna en del av din avgift direkt vidare till olika välgörenhetsorganisationer. Nu vet du i alla fall vad det handlar om – valet är ditt!

 

Ny blogg om en vecka! Magnus

Hållbara fonder

Placera pensionen!

Många av de som inte är intresserade av att planera för pensionen stupar på hur man kan tänka på när det gäller placering av pengarna. Det finns för många val, man ruttnar helt enkelt efter vägen!

Hur kan man tänka då?

Först av allt; Hur lång tid är det innan pensionen ska tas ut? Är det längre perspektiv typ +10 år är det allmänna rådet att ta lite mer risk.

Vad menas då med att ta mer risk?

Placeringsbart för pension finns ju främst aktietillgångar, räntebärande eller övriga tillgångar. När det gäller övriga kan ju nämnas guld, andra ädelmetaller, fastigheter, hedgefonder med mera. Här finns således tillgångar med mycket respektive lite risk. Räntetillgångar är oftast låg risk. Det finns en risk i längden på placeringen och en kreditrisk, det vill säga risken för att den som lånat pengarna inte betalar tillbaka. Aktieplaceringar är oftast det vanligaste, och då i form av aktiefonder. Risken tycks dock minska med antal år placeringen ligger. Det finns dock många typer av aktiefonder….

Guldsmed

Formerna för aktiefonder är i grunden av två varianter: Aktivt placerade fonder och Indexfonder.

  • För aktivt placerade fonder finns oftast en inriktning för placeringen, ett så kallat reglemente. Där bestäms vad fonden får placera i. Det kan handla om geografisk spridning, köp av aktier direkt eller via andra fonder, olika typ av företag och om man måste välja bort vissa aktier av till exempel miljöskäl eller etiska skäl. För aktivt placerade fonder finns alltid en person som placerar oftast stödd av en eller flera analytiker. Målet är att slå det index som man ska jämföra sig med.
  • Indexfonder däremot köper aktier utifrån det index man följer. Står till exempel Ericsson för 5% av indexet köps aktier i Ericsson som motsvarar detta. Köpen görs via datakraft och utan ”känsla”.

Det finns fördelar och nackdelar med bägge varianter. Indexfonder är oftast billigare men kan å andra sidan vara olönsamma de år som de indextunga aktierna går dåligt på börsen.

Har du redan ruttnat? Jag hoppas inte det. Nästa vecka tittar vi lite mer på placeringar av dina pensionspengar, för du har väl fortfarande bestämt dig??

Magnus

Senaste inläggen.